torsdag, maj 08, 2014

Ibland får man nypa sig i armen...


Idag för ett år sedan skrev jag ett blogginlägg med rubriken "Så tycker jag" (klicka gärna på rubriken för att läsa inlägget) som handlade om husdrömmar och banklån. Vi drömde om ett hus på landet men hade inte tillräckligt med sparpengar för att få låna till ett köp. Vi hade fått ett lånelöfte från vår dåvarande bank, men detta skulle endast räcka till inköp av ett begagnat hus - inte till några renoveringar. Och det vet ju alla att renoveringar blir det i ett femtiotalshus som ingen rört.

Så vi fortsatte spara. Och så stod vi i tomtkö, den skrev vi in oss i våren 2012 tror jag det var. Bara för att hålla många dörrar öppna. Så åkte vi förra våren på husvisning hos Smålandsvillan, lockad av deras kampanjer om att kunna göra visst arbete själva på huset och använda det som del av insatsen. Det lät ju toppen! Så vi gick till den bank som Smålandsvillan samarbetar med. Och fick ett lånelöfte. Och ett tips om att banken samarbetar med fler husföretag så det var ju helt okej vilket vi valde, sa bankkvinnan. Men ett hus på landet var inget banken ville satsa på, det var alldeles för osäkert.

I samma veva fick vi veta att det skulle släppas kommunala tomter några kilometer ifrån där vi bor. Detta område var inget farligt att satsa på, sa bankkvinnan och värderade villor där rätt högt. Det började kännas som om det var meningen att vi skulle bygga, bli med hus. Om bara alla bitar föll på plats. M hade redan tidigare varit i kontakt med Eksjöhus, så där av ren nyfikenhet. Vi tyckte de bygger gedigna hus, mer gedigna och "riktiga" än Smålandsvillan. Så vi åkte och tittade på ett och tog sedan kontakt med säljaren. Och det visade sig att det här med eget arbete som del av insatsen inte är specifikt för Smålandsvillan. Kanske handlar det också om vilken bank man väljer. Så ja, vi körde på. Vi valde att bygga hus, och nu står det där! I slutet av augusti ska vi flytta in!

Så jag vill bara skriva ner detta och kanske peppa någon annan människa som går i samma tankar som vi gjorde för ett år sedan. Att det går. Att det faktiskt rentav kan vara enklare att få låna till att bygga nytt än till ett begagnat hus. Det hänger dock mycket på vilken bank du väljer. Även om din bank har en anslutande fastighetsförmedling är det inte säkert att de är jätteduktiga på fastighetsaffärer eller nybyggnationer. Ta reda på om de har några avtal med husleverantörer, om de erbjuder byggnadskrediter. Och gå till flera! Det skiljer sig en hel del mellan olika banker och det är vettigt att diskutera med flera innan man bestämmer sig. Men viktigast av allt; ge inte upp! Och ställ många frågor! Din tur kommer! Det gjorde vår!

10 kommentarer:

  1. Visst är det fantastiskt när drömmar går i uppfyllelse! Som om man svävar på moln.
    Nu gäller det bara för er att bevara den känslan och det tror jag ni kan, tillsammans! Med nya mål och nya drömmar!
    Lycka till i fortsättningen!
    Kramar från mammis

    SvaraRadera
  2. Tack gullemamma! En stor kram till dig!

    SvaraRadera
  3. Vilka bra tips! Nu är vi ju inte i behov... eller önskar oss... ett nytt hus. Men till alla andra...
    Tänk att du lyckades hålla dig länge innan du berättade för oss här på bloggen, att ni skulle bli med nytt hus. Och det där med färgen, ja... ;-)
    kram elsamarianne

    SvaraRadera
    Svar
    1. tack, vad kul att du tyckte det var bra tips, även om du inte kommer att ha användning av dem själv :-) Om jag ska vara riktigt ärligt så vågade jag inte berätta om husbygget förrän alla papper var klara, jag var så rädd att något skulle skita sig.. men åh, vad jag ville berätta men jag vågade inte riktigt tro. Men nu händer det! Javisst, färgen, hoppas vi kan få måla snart, vill gärna sätta igång under juni! Fint ska det bli! Kram!

      Radera
  4. Visst ska man drömma och inte ge upp sin dröm, för en vacker dag slår den in. Sen tror jag att man jobbar åt det hållet när man verkligen vill något. Själv började jag spara till ett hus när jag var arbetslös och innan jag träffade maken. Ville så gärna flytta till ett hus på landet. Hade tänkt mig ett mindre hus och pratade med banken om att det var ett långtidssparande på 10 år. För jag räknade ut att jag kommer kunna spara till insatsen innan jag fyllde 50 år. Sen träffade jag maken och vi kunde spara snabbare och flyttade för snart 10 år sen till det här huset, vilket vi aldrig ångrat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Härligt! Det är nog sant det där, att behåller man bara fokus och ser framför sig vad det är man vill, vad man vill uppnå, så kommer man dit så småningom. Men visst, det görs inte av sig självt och inte är det gratis heller. Men har man siktet inställt så rätt vad det är sitter man där i sitt fina hus. Och underbart att känna att man hamnat rätt! Kram!

      Radera
  5. Jag håller såå mycket med om allt, särskilt det där med banken! Man tror på något vis att alla banker håller ungefär samma regler men så är det ju verkligen inte! Vi hade Swedbank från början (supertröga och väldigt dåligt insatta i nybyggnationer! Japp, jag skriver det rätt ut!). Nu har vi Danske Bank och där har vi fått allt stöd vi behöver, de är villiga att lyssna och ta del och följer husbygget med intresse och förstår värdet i ett nybyggt hus i ett bra område! Så ta er tid att kolla med olika banker! Det skiljer oerhört mycket!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad härligt att ni också fick tag i en bra bank! Hehe, ja bra att du skriver det rakt ut :-) Vi hade vårt lokala Länsförsäkringar = inget bra alls! Jag har aldrig varit så besviken på en bank! Swedbank och Handelsbanken var inte jättemedgörliga heller medan Nordea fattar precis vad det handlar om. Så dem bytte vi till. Jag hade fördomar om att en storbank som de inte tog sig tid med "småfolk" som vi, men vår nya bankkvinna svarar alltid på mail och kommer ihåg oss - till skillnad från den lokala banken...

      Radera
  6. En dröm som gick i uppfyllelse :) Tänk vilken lycka då ni flyttar in. Första natten i nya huset. Ert hus. Ahh vilken känsla :) Blir spännande att få vara "med" om.

    Kram Ann-Louise

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack goa du! Ja det är verkligen en långvarig dröm som går i uppfyllelse! Helt fantastiskt. Det är precis det här man vill få ut av livet; drömma och förverkliga. Det är en härlig resa med upp- och nergångar men visst behöver vi dalarna för att uppskatta toppar som det här! Kram!

      Radera

Kul om du lämnar ett litet avtryck om du läser ::fina:: drömmar!
Om du har några frågor besvarar jag dem här bland kommentarerna.